0
Pysselbolaget
Skräpåret

Metall – ett material att återanvända

Nu är det dags att grotta ner sig i materialet metall. Jag ska villigt erkänna att jag först inte trodde att vi hade så mycket metallförpackningar i vårt hem. Vi köper sällan konserverade livsmedel och dricker heller inte läsk ur burk. Men efter att ha läst på, och kollat skåpen, inser jag att metallförpackningar är så mycket mer än bara konservburkar. Häng med, vetja! 

Foto Pamela Callaway / Unsplash

En anrik klassiker

De livsmedelsförpackningar av metall vi har i våra hem är gjorda av stål eller aluminium. Den klassiska konservburken görs i stålplåt och har ett överdrag av tunt tenn. Till burkar för dryck används aluminium, som är en lättmetall. 

Konservburken är en brittisk uppfinning. Till att börja med var de så tjocka att man var tvungen att ta till ordentliga verktyg för att få upp dem. Den första svenska konservburken producerades i slutet av 1860-talet, och det var framförallt fisk som förpackades i de täta förpackningarna. 

Anledningen till att vi har konservburkar är att livsmedel som förvaras i slutna konservburkar kan ha en väldigt lång hållbarhet. Och de är inte ömtåliga, som glas är, och kan förvaras i rumstemperatur utan att innehållet förstörs.

Nackdelarna är tyvärr många. Metall hämtas ur gruvor, vilket innebär stora ingrepp i naturen och i processen bildas farligt gruvavfall. Att sedan förädla metallerna kräver mängder energi. Mer än 10 % Sveriges koldioxidutläpp kommer från gruvbrytning och metallförädling. Tyvärr ingår metall i de flesta produkter som används idag, vi är liksom beroende av metaller.

Fördelen med metall och aluminium är att de går att återvinna hur gånger gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Återvinningsprocessen är dessutom effektiv och vi sparar enorma mängder energi på att återvinna metallera istället för att bryta och förädla ny. Som exempel går det åt 95 % mindre energi att återvinna aluminium jämfört med att göra ny. När det gäller stål går det åt 75 % mindre energi. Därför är det extra viktigt att vi återvinner alla metallförpackningar.

Så vad behöver man tänka på när man återvinner metall?

Först och främst behöver vi letar reda på det förpackningsmaterial som är av metall, det är så mycket mer än bara konserv- och dryckesburkar. Exempel på annan metall som passerar våra hem är kaviartuber, aluminiumfolie, bakformar av metall, metallock, kapsyler, folie från till exempel kesoförpackingar, kaffekapslar och vitaminrör.

Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till karossplåten för 2 200 personbilar. Varje år!

Pantburkar ska förstås lämna i panten. Alla andra metallförpackingar ska till återvinningsstationen. Sprayburkar som är helt tomma går att lämna i återvinningen. Burken är tom när den inte längre pyser när sprayknappen är intryckt.  Är det fortfarande färg eller gas i burken ska den lämnas som farligt avfall. 

Jag har fått olika direktiv när det gäller värmeljuskoppar. Tydligen räknas de inte längre som förpackning men de får ändå gå i återvinningen. Viktigt är bara att pilla loss vekhållaren. Båda ska alltså i samma återvinningsbehållare, men de behöver vara lösgjorda från varandra. 

Att pyssla med metall

Många gillar att pyssla med metall, de klipper isär, skär upp och vecklar ut. Jag tycker själv att materialet är lite för hårt och vasst att ta isär. Jag gillar heller inte pyssel som kräver specialverktyg. Funkar det inte med vanlig sax är det inget för mig. Om jag kan använda hela förpackningen däremot, då är jag på! Det här håller jag utkik efter i återvinningen:

  •  Snygga konservburkar sparar jag till exempel gärna. De är praktiska att använda som förvaring. 
  • Jag sparar också kakburkar av samma anledning. Även om de från början har olika färger och mönster går de att spraymåla så att de ser ut att hänga ihop. 
  • Och lock! Jag älskar lock! De är toppen både till pyssel och att blanda färg i. 
  • En annan metallpryl som jag gärna sparar är värmeljuskoppar. Metallen i den lilla koppen är mjuk och går alldeles utmärkt att klippa i med vanlig sax. Klipp till vadå, kanske ni undrar? Påskpyssel, till exempel.
  • En sista sak jag gärna sparar är galgar i metall. Ni vet, de där man får gratis när man hämtar sin kemtvätt. De är utmärkta att använda som stommar till kranar och annat.

Skräpåret 2020

Det finns några saker att tänka på även om man inte klipper isär metallförpackingar. 

  • Konservburkar har ofta en liten men vass kant precis på insidan av burken. Ibland tejpar jag över den med textil- eller vävtejp. 
  • Tunn metall går att klippa med sax, men använd inte bästa saxen. Klipp däremot inte i tjock ståltråd. Den kan göra hack i saxen. 
  • Om ni klipper i metall, till exempel i folie eller värmeljuskoppar, se till att skräpet också hamnar i återvinningen.

Det var allt för nu! Nästa gång blir det pyssel!

Informationen i inlägget är hämtad från olika sidor som handlar om återvinning. Till samtliga källor finns hänvisade länkar. Saknar ni något? Hör av er till mig!

No Comments

    Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.