Nu är det dags att prata om plast – ett material som finns överallt i vår vardag. Det finns i kläderna vi bär, elektroniken vi använder, i barnens leksaker och i de förpackningar vi köper. Det är nästan svårt att höra ordet plast utan att förknippa det med något dåligt. Larm om farliga ämnen i människor, djur och natur avlöser varandra. Men är all plast verkligen dålig? Plasten runt gurkan förlänger livslängd på gurkan och det är ju bra, eller hur? Häng med när jag försöker reda ut materialet plast.
Foto: Karina Tess / Unsplash
Plast – inte ett material
Plast är egentligen inte ett material utan många. 99 % av den plast som tillverkas idag är baserad på fossila råvaror som olja eller naturgas. Den typen av plast kallas fossil plast. Cirka 1 % tillverkas av kolet från till exempel majs, sockerrör och cellulosa. Den kallas förnybar plast eller bioplast. Bioplast är bra ur ett klimatperspektiv, men tyvärr ofta lika svår att bryta ner som vanliga plaster. Det går också att göra produkter av återvunnen plast. Exempel på sådana produkter är soppåsar, hinkar och utemöbler.
Beroende på om plasten ska användas i sladdar, funktionskläder eller yoghurtburkar ser sammansättningen i plasten olika ut. Ibland får plasten tillsatser som är farliga. Det kan vara något som ska göra plasten mjukare, flamsäker eller vattenavstötande. Det är inte bara farliga tillsatser som är bekymmersamt när det gäller plast. Genom nedskräpning, slitage av bildäck, sminkrester och tvätt av träningskläder hamnar plast i naturen. Och plast i naturen hamnar i djur, hav och till sist också i oss. Det tar lång, lång tid för plast att brytas ner. En plastflaska som hamnat i naturen bryts ner först efter 450 år.
Ett material med dåligt rykte
Så då är plast bara dåligt, eller? Faktiskt inte. Plast är ett lätt material som går att forma till nästan vad som helst. Den kan vara bra om den tillverkas, används och återvinns på rätt sätt. Att plasta in gurkan gör att den håller längre och på så sätt kan vi minska matsvinnet. Bilar som innehåller plast blir lättare och drar därför mindre bränsle. Vi i Sverige har ett bra system för att samla in plast så att den inte hamnar fel, men vi kan fortfarande i dagläget inte återvinna all plast till nytt material. Ni fattar – materialet plast är inte helt enkelt att prata om.
Tyvärr kan vi som individer inte lösa problemet med plast själva, hur mycket vi än sopsorterar och plastbantar. Det krävs insatser från både företag och politiker för att minska produktion av onödig plast och driva utvecklingen av förpackingsmaterial framåt. Men vad gör vi som konsumeter göra med all plast som passerar genom våra hem idag?
- Först och främst, mängden plast vi använder måste minska. Kolla vad du använder för plast i din vardag – är det plast som är nödvändigt eller kan du använda något annat?
- Lämna alla dina plastförpackningar till återvinning. För varje kilo plast som återvinns sparar vi 1 liter olja och vi minskar koldioxidutsläppet med 2 kilo. Den plast som idag inte materialåtervinns skickas till förbränning där den blir till energi och värme. Plast som lämnas till återvinning hamnar dessutom inte i naturen.
- Finns det plast i hemmet som hamnar i soporna istället för i återvinningen? Hemma hos oss hamnade till exempel schampoflaskor och tandkrämstuber allt som oftast i soporna, därför att det fanns en sopkorg i badrummet. Nu har vi ställt in en korg för sånt som ska återvinnas och då hamnar även badrumsplasten rätt.
- Sluta att betrakta plasten som ett skräpmaterial. Plast som är tillverkad kan också vara en resurs. Återvinn den eller använd den igen.
Återvinn på rätt sätt
Så nu står vi här med förpackningar som inte ska slängas utan skickas till återvinningen. Hur gör vi det på bästa sätt? Avfall Sverige har hjälp mig med mina frågor:
Är det något speciellt vi ska tänka på när vi återvinner plastförpackningar? Måste de till exempel var helt rena och behöver man dela på förpackningar som består av flera material?
De måste absolut inte vara helt rena, det är mer en hygienfråga för förvaring hemma. Ursköljda räcker. Rester av tvål och schampo kan med fördel lämnas kvar eftersom det fungerar som rengöringsmedel i samband med plaståtervinningen. Kan man dela på förpackningen ska man göra det.
Vad händer med plast som återvinns?
Förpackningsplast går till FTIs anläggning i Motala där den sorteras i olika fraktioner. Anläggningen är automatisk och avläsning sker genom infraröda sensorer som känner igen plastsorterna. Sorteringen fungerar väl men det betyder inte att plasterna materialåtervinns. Det är varierande efterfrågan på de olika plasttyperna. I själva verket är det under 20% av insamlade plastförpackningar som går till materialåtervinning.
Vad händer med plast som inte kan materialåtervinnas?
Den plast som inte går att materialåtervinna går uteslutande som bränsle till förbränningsanläggningar för värme- och elproduktion, eller till industrin.
Under skärpåret försöker vi ta reda på om de olika skräpmaterialen går och bör användas till pyssel. Hur gör vi med plast vi pysslat med, som vi klippt isär, täckt med hobbyfärg och klistrat paljetter på – går den att återvinna eller får vi nöja oss med att vi gjort något nytt med ett befintligt material?
Svaret får nog vara ett generellt nej till återvinning i de fallen. Det finns färg och lim som är ok men den generella rekommendationen är att kasta det i de vanliga soporna.
Vi strävar efter att inte skapa mer skräp när vi pysslar med skräp. Det bästa är om materialet, efter att vi pyssla med det, går att återvinna. En pysslad plast blir alltså el och värme, men inte nytt material. Det var faktiskt en nyhet för mig. Mycket av den plasten vi pysslar med är fin plast som säkert kan bli något annat.
Men ni vet hur det är, ibland behöver man pyssla ett litet bord av ett plastlock till sina dockor. Att återanvända ett redan tillverkat material är mycket bättre än att köpa nytt. Jag kommer i fortsättningen lägga så mycket plast som möjligt i återvinningen och använda annat material till pyssel. Undantaget är om plasten kan ersätta ett material som vi annars hade behövt köpa nytt.
Här är några exempel på plastförpackningar som vi tidigare använt för pyssel:
- Jag är väldigt förtjust i alla typer av lock! Av lock bygger vi tårtor och småmöbler för lek. Locken kan också användas till olika typer av spelpjäser, helt utan att man behöver göra något med dem. Är de inte dekorerade går de dessutom att återvinna när leken är slut.
- Jag sparar också yoghurthinkar och yoghurtburkar, framförallt till förvaring av våra pysselmaterial. Plasten får då ett nytt liv och vi slipper köpa ny förvaring. En yoghurtburk är också perfekt som korg till en luftballongslampa!
- Ibland trillar man över riktigt snygga plastpåsar. De kanske har en fin färg eller ett fint mönster. Istället för att bli till skräppåsar kan de får bli segel till korkbåtar.
- När barnen resande sina rum la jag beslag på ett gäng av deras plastfigurer. Lite hobbyfärg och de funkar som dekoration till en mängd olika projekt. De kan bli juldekorationer, som figurer i en snöglob eller som toppen på en lyxig småförvaring.
- Plasten i schampo- och tvålflaskor är toppen att pyssla med. I förra veckan gjorde vi nyckelringar, men vi har tidigare även använt dem till små väskor. I framtiden kommer vi bara att använda dessa ifall plastflaskorna kan ersätta ett material vi annars behövt köpa in.
Den uppmärksamma ser att jag inte nämnt PET-flaskor! Vi sparar dessa till en egen månad eftersom de är intressanta att prata om och det finns så himla mycket roligt att göra med PET.
Informationen i inlägget är hämtad från olika sidor som handlar om återvinning. Till samtliga källor finns hänvisade länkar. Saknar ni något? Hör av er till mig!
No Comments