0
Pysselbolaget
Skräpåret

Tyg – en rätt sorglig historia

Tyg | Pysselbolaget

Idag byter vi material! Mars månad kommer att handla om tyg, och då mest hur vi kan ta tillvara våra gamla kläder. Att producera kläder kräver enorma mängder energi. Man kan tro att klädbutikernas textilåtervinning ska leda till nya plagg, men det är idag svårt att göra nya kläder av återvunna textilier. Idag tar vi reda på hur vi på bästa sätt tar hand om våra överblivna kläder.

Tyg | Pysselbolaget

Miljöproblemet in på bara kroppen

Dags för en sur sanning. Det största problemet med kläder och textilier ur miljösynpunkt är att vi köper för mycket av dem. De 13,5 kg nya kläder och textilier vi svenskar i genomsitt köper varje år kräver enorma mängder energi. 

Våra kläder består av många olika material. Orden på tvättlappen i plaggen kan te sig som rena grekiskan. I huvudsak kan man dela in våra textilfibrer i två grupper – konstfiber och naturfiber. Plagget du bär kan vara gjort av en blandning av båda.

Naturfiber kommer från växtriket eller från djur. Från växtriket får vi till exempel bomull och lin. Från djuren får vi olika typer av ull, men också silke. Förenklat kan man säga att en naturfiber är en redan befintligt fiber, allt vi behöver göra är att bereda, spinna och väva.

Konstfibern däremot är tillverkad på artificiell väg. Det är alltså inte en fiber till att börja med. Den kan till exempel vara gjord olja och kallas då syntetfiber. Ni hörde sätt – tyg gjort på olja. Exempel på syntetfiber är polyester, nylon, akryl och fleece. En konstfiber kan också vara tillverkad av ett naturmaterial, till exempel från trämassa. Gemensamt är alltså att det är en fiber gjord på konstgjord väg.

Tyg | Pysselbolaget

Bomull är ett härligt material att både bära och pyssla med. Tyvärr är det ett material som inte är speciellt miljövänligt. Till tillverkningen av en t-shirt i bomull krävs i snitt 2600 liter vatten, till ett par jeans 6200 liter vatten, alltså ungefär 41 fyllda badkar. Det är galet när man tänker på det, eller hur!

Syntetmaterial kräver inte alls lika mycket vatten, men istället släpper produktionen ut koldioxid. En enda polyesterklänning släpper ut 17 kilo CO2e, vilket motsvarar koldioxidutsläpp från 89 kilometers bilkörning med en medelstor bil.

Förutom att textilier i sig kräver stora mängder energi att producera finns en mängd andra problem i tillverkningen, det kan till exempel vara långa transporter eller dåliga arbetsförhållanden för de som tillverkar våra kläder.

Känns det en aning deppigt när man får det så här svart på vitt? Det behöver det inte vara. Låt mig citera Dr Sandra Roos från RISE:

”Det som mäts förbättras. Att känna till påverkan är det första steget för att minska påverkan.”

Tyg | Pysselbolaget

Alla dessa kläder

Okej, nu vet jag mer. Jag har till och med har gått igenom garderoben och konstaterat att det finns ett gäng kläder jag inte vill ha längre. Vad gör jag med dem? För att få svar har jag vänt mig till Johanna Nilsson, som är Slow fashionproffs och en av initiativtagarna till Klimatklubben och boken Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft.

Kläder jag av någon anledning inte vill ha längre – vad gör jag med dem? 

Först och främst: varför vill du inte ha dem längre? Har du ledsnat eller växt ur dem? Styr upp ett klädbyte och byt med vänner/kollegor/grannar eller sälj eller skänk till second hand. Är det grejer som är alldeles för trasiga och inte går att laga, kan de få ett ytterligare liv? Ex som damm- och putstrasor? Annars lämna in till olika butikers textilinsamling eller kolla på kommunens hemsida hur de tar emot textil (i dagsläget betyder det oftast att trasiga grejer bränns, så du kan också med enstaka strumpor ex lägga direkt i soppåsen) Så kontentan är alltså: se till att kasta så lite som bara är möjligt, just för att det inte finns någon superbra lösning i dagsläget!

Jag har lämnat in kläder till butikernas textilinsamling i tron om att de återvinns till nya kläder. Nu har jag förstått att det är svårt att återanvända textilier – hur kommer det sig? 

Textilåtervinning är ett område det forskas massvis på, men än så länge finns ingen storskalig återvinning. I själva verket blir mindre än 1 % av det som samlas in för så kallad återvinning till nya kläder (resten säljs som second hand eller blir isoleringsmaterial eller dyl). Att återvinna betyder att en bryter ner textilen till fibernivå och sedan bygger upp på nytt. Och det är helt enkelt tekniskt väldigt komplicerat. Därför är det bästa vi kan göra att köpa så lite nytt som möjligt och förlänga livslängden på det som redan är producerat. Exempelvis genom att handla second hand, byta, låna och hyra. Den stora miljögärningen är inte att själv lämna in till second hand eller till butikerna textilinsamling – utan att köpa begagnat!

I år pysslar jag med skräp. Kan materialet användas igen efter att jag pysslat klart är det toppen. Vad tror du, är det någon vits att återvinna pysslade tyger, alltså tyger som vi målat och klistrat på, klipp i bitar och sytt fast små prylar på, eller får vi nöja oss med att vi gjort något nytt av ett redan befintligt material? 

Heja skräppyssel! Och världens bästa sätt att förlänga livslängden på det som är för trasigt för att skänkas till ideella second hand-aktörer som Röda Korset, Emmaus, Erikshjälpen, Myrorna och så vidare. Att pyssla eller låta den där trasiga strumpan bli en putstrasa är ju lite samma grej – och när de tjänat sitt syfte som pyssel eller dammtorkare så skulle jag säga: lägg i brännbart. Är ju oftast ändå inga stora volymer tänker jag!

”Den stora miljögärningen är inte att själv lämna in till second hand eller till butikerna textilinsamling – utan att köpa begagnat!”

Tack Johanna! Jag kan alltså göra skillnad genom att köpa mindre nytt, använda det jag har mer, inte kasta det jag inte vill ha utan byta eller skänka bort, laga och sy om.

Är du nyfiken på mer från Johanna? På hennes blogg hittar du utförliga materialguider, en förklaring på skillnaden på att återvinna, återbruka och återanvända, och bästa listan för hållbart mode.

Återbrukade burkar | Pysselbolaget

Den som spar har – och är miljövänlig!

När vi använt klart, lagat, bytt och sytt om kollar vi vad som ska sparas till pyssel. Det är ju ändå därför vi är här, eller hur! Det finns några saker att hålla extra utkik efter.

  • Finns det fina detaljer, tex knappar, läderbitar, blixtlås (= yes, spara)
  • Är det mjuka tyger som kan funka som stoppning (= absolut spara)
  • T-shirts, bästa pysselmaterialet. Använd hela tröjan, trycket eller klipp det till garn (= spara, spara, spara)
  • Är det ett tyg med snyggt mönster (= spara!)

Och det här sparar jag:

Nästa inlägg mina vänner, blir ett pyssel. Så plocka fram era sparade textilier och rulla upp ärmarna!

Informationen i inlägget är hämtad från olika sidor som handlar om textilt återbruk och återvinning. Till samtliga källor finns hänvisade länkar. Saknar ni något? Hör av er till mig!

Tyg | Pysselbolaget

No Comments

    Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.